”Jag har börjat skriva en bok”, sa han.
”Super”, tänkte jag och undrade om jag fick läsa.
”När den blir klar”, sa han, ”men vet du, jag kan ju tacka dig för att jag blev så bra i svenska! Å min lärare på gymnasiet. Jag gick ju ut både 9:an och gymnasiet med VG i svenska!”
”Ja, men du hade ju aldrig något problem med svenskan, du hade lätt för att uttrycka dig — och dyslexi har du ju inte. En del med ADHD har ju dyslexi också.”
”Nej”, svarade han, ”ingen dyslexi.” Vi blev bägge tysta.