Men trots att inte rättvisan segrade lade sig oron bland ungdomarna. Månaderna som återstod av terminen blev förhållandevis lugna. Killgänget hittade inte på så mycket mer. Deras makt hade brutits, men helt enkelt hade det inte varit och det kunde ha slutat riktigt illa. Och samma frågor som tidigare förföljer mig än idag: Varför får inte lärare en grundläggande utbildning i självkännedom, psykologi och konflikthantering? Hur kan man fortsätta att inbilla sig att förhållandena i samhället är desamma som för 30-40 år sedan?